fredag 29 juli 2011

I stressens och erkännandets tecken….

Mycket händer när reptilhjärnan slår in.
Eller är det snarare så att i situationer då läderhuden kommer fram och ersätter den mjuka massan i knoppen då presteras föga framgångar?
En sak är dock säker, strategierna för att uppnå ett tilltänkt mål kan i rådande tillstånf bli mycket häpnadsväckande och även intressanta utifrån frågeställningen ”Hur tänkte du nu”

Detta kära vänner är en tolkningsfråga som lämnas till er som semestrar, som utsätts för regnoväder med tillhörande vind från nordöstlig riktning, eller enbart inte har bättre för er än att spana in på Biceps Emmas monsteriösa blogg gällande aktiv livsfilosofi med tillhörande och välformulerade råd..
Nedan följer två händelser att analysera utifrån strategiskt handlande, varsågoda:

Exempel ett

Fotnot: Det är kvinnan i berättelsen som skrivit brevet…

Problembeskrivning:
Personen i historien agerar inom ramen för tidsbrist samtidigt som hon upplever en sinnesstämning av ledsam karaktär

Åtgärd:
Dammsugning måste ske varpå uppdraget påbörjas och den elektriska maskinen plockas fram.
Detta görs samtidigt som den effektiva kvinnan passar på att förmedla ledsamma toner i form av bröl som liknar de läten älgarna i skogen tar till när de vill visa att de är villiga till att..ja..

En nål ligger på golvet och fastnar olyckligt i dammsugarens system, Detta medför att ett annat läte med frekvensen mycket stark och hög tonart varpå denna strålar samman i kören. Denna kavalkad av ljud från suget, hulkandet och nålen kan inte vara nyttigt för någon, anser kvinnan. Lösningen borde i normala fall vara att öppna dammsugaren, ta bort nålen, snyta näsan och ringa mamma.
  Denna strategi ratades dock och lösningen på världens problem tordes istället vara skum..
Mitt under brinnande stund finner den målmedvetna och hyperstressade personen ett par tidigare använda öronproppar liggandes på byrån.
För att dämpa skadliga ljud, beklädes öronhålorna med dessa två, medan resten av spektaklet fortgår.
Resultat:
Efter avslutad insats behövdes varken våtläggning av golvet, ty det var redan gjort. Det behövdes inget upplyftande samtal ty huvudpersonen var nu för hes att ta till orda samt det fanns inte längre någon överfylld dammsugarpåse att byta, då den just sprängts av en enerverande knappnål som därmed tömt innehållet.
Smart drag eller bakslag..?

Exempel 2:
Fotnot: I detta exempel finns fler kockar som rör i soppan vilket gör det svårt att utföra ansvarsutkrävande i slutändan.

Problembeskrivning

Bidragsansökan till Sida behövs för att insatser skall bli verkliga (nu pratar vi jobb). För att göra en sådan behövs en inkommen förfrågan från exempelvis FN. Denna förfrågan ska översättas och skrivas om så den passar in i den svenska mallen.

Åtgärd:
Texten som hamnade i dokumentet godkändes så väl av Sida som UD, samt av verksamhetsansvarig, ekonom och projektledaren i egen hög person. Alla var vi rörande överrens När det slutligen var dags för enhetschefens gyllene signatur, läser hon det noga och ställer den berättigade frågan -de utsatta pastoralisterna? Vad är det för några?

-Tjaa..jooo det är den där folkgruppen på svengelska som behöver hjälp så att säga…

Rådande stress hos alla eller behöver vi på en språklärare kalla?

Ja där har ni något att sätta tänderna i som utmanar soduko lösande och korsordskämpande aktiviteter:

Over and outJ








söndag 17 juli 2011

Sur mjölk och bränd Uffe

Det är synd om människan, i alla fall om man lyssnar på Strindberg, analyserar självmordsstatistik, tilldelas den sista korven på bensinmacken som rullat för många varv på det automatiska stekbordet eller om man varit på besök i Örebro…

Framgång handlar om att ligga rätt i tiden och att vara bäst i ett land som förespråkar lagom. Denna balansgången må vara svår att pricka in då dessutom ingenting varar för evigt. Utdömning av det som var bättre förr sker på alla ledder och bredder i samhället. Ingen kommer undan, inte ens mjölken slipper den hårda sanningen att förkastas när datumet på förpackningen uppnåtts.
  Nyligen cirkulerade en bild på den svenske artisten som bränner sitt eget brännvin själv. På fotot är han klädd i tofflor och till detta bär han på tok för höga tubsockor där han går.  Denna syn var mer än fanet Kenth Andersson klarade av. Man kan säga att Uffe i detta ögonblik blev utdömd och klassad som bränd av den hängivna mannen. Under snart 30 år har Kentht följt sin idol och talat varmt om denne även då spelningar avbrutits på grund av ett allt för stort rus hos artisten i fråga. Att vara lite lidande och lite utslagen, det ligger i tiden, men närLundell använder tubsockor i sina tofflor, ja då gjorde Kenth så som ICA handlaren ständigt gör med mjölken när det vankas övertramp.

Det här med att vara rätt i tiden, handlar föga om att vara i tid. Mormor Britta har under sina barns och barnbarns uppväxt präntat in att man skall lämna gårdsplanen i lagom tid för att kunna byta två punkteringar innan man kommer fram till målet och ändå i detta ögonblick vara i tid. Detta har under flera år varit ett mysterium att förstå för fröken Sjödin eftersom mormor bara har ett reservdäck att byta till och det ligger inte heller i bilen utan står i lillstugan tillsammans med övriga bra att ha grejer.
Nåja detta må vara en avstickare och Kils järnvägsstation har både toalett och kiosk, vilket underlättat de otaliga timmarna vi suttit där och väntat på tåget som beräknades anlända två timmar senare.

Att vara i tiden må va lösningen på många saker, som att duga gott och som att vara levande tillexempel. För de som inte riktigt lyckas med detta, finns de tack och lov andra lösningar att ta till som smakar bättre än korven på macken. Det är så att det går faktiskt bra att inte vara som alla andra och istället vara en smula märkvärdig.
  Märkvärdig har författarinnan fått förklarat för sig, är inte något hemskt utan någonting stort. Ordet beskriver klart och tydligt att den märkvärdiga personen i fråga är värd att lägga märke till. Att vara en typ som inte riktigt passar in i dagens rådande inställning till vad som är normalt, är med andra ord inte konstigare än att ha en mejerivara som är processad så den inte behöver stå i kylen för att vara hållbar.

-Till alla er som är 28 och nyss gjort slut med er partner istället för att skaffa barn när det borde vara på tiden:
-Till alla er som uppnått en ålder då man borde vara färdig med skolan, men inte ens har haft lust eller tid att börja:
-Till alla er som inte vet vad ni vill bli, vart ni vill bo eller vad ni tycker om Per Mobergs matlagningsprogram:
-Till alla er, eller snarare till alla oss som någon gång fått höra att vi är ena märkvärdiga rackare…
Till alla oss som inte riktigt känner sig vara rätt i tiden och en aning ängsliga över detta, finns ett mycket tänkvärt och vackert ordspråk

-         Äh, de löser sig, sa kärringen som sket i vasken!


///






onsdag 6 juli 2011

Nyförvärvade bloggläsare?

Onsdag morgon och dags för ett viktigt val. Hur ska dagen på Almedalen spenderas och vad ska man av dessa 1470 programpunkter nu välja? Eftersom beslut är humlans specialitet att utföra.…blev detta till en plättlätt match. Dagen skulle inledas med ett stycke hälsolopp ala tre km. Strategin för detta var tron att då kanske fröken möjlighen ha det lättare att som nybörjare sitta still och insupa de övriga informationsträffarna under lugna och städade förhållanden. För att ta sig in till Almedalen där alla dessa politiska aktiviteter ägde rum från det fashionabla övernattningsstället, gick de båda vännerna Viktoria och Emma längst flertalet landsvägar under en tid på ca 45 minuter. Nej fågelvägen var det inte de båda valde ut som explecit färdväg om man säger så, vilket ledde till en viss känsla av stress att missa det hela.

Väl anländ till start, avvek Viktoria för att lära sig mer om hennes favoritsysselsättning korruption medan fröken Sjödin värmde upp tillsammans med damer från Friskis och svettis. När startskottet gick var det bara att klämma i även om den viktigaste morgonsysslan av de alla, pockade på uppmärksamhet. Att springa sitt snabbaste under tre km med ett fruktansvärt behov av toalett är en utmaning i sig. Väl i mål råkade det vara så att det var humlan som hade vunnit de hela, varpå publiken hurrade och jublade. Tyvärr fanns ingen tanke på att insupa och avnjuta detta. Siktet var glasklart riktat mot toaletten, varpå en förvånad journalist försökte springa efter den skenande och högröda insekten som inte insett att hon nog borde stannat och talt med herrn i fråga.
Istället hasplade hon fram att hon skulle återkomma om 10 minuter och att hon bara var tvungen att göra en sak först..

Sedan vid intervjun frågade nyfikna personer i vilket syfte den nysprungne var på Gotland , samt för vilken förening hon sprang.

Jo ja springer för humlan, som är en fin organisation från Värmland, svarade fröken myndigt..

Jaha sade journalisten, och hur många medlemmar har Humlan?
Joo de är inte så många ännu, men föreningen håller på att växa…(Här tänkte fröken Sjödin på uppsvinget av bloggföljeslagare och kände nog att det kanske skulle bli fler som läste om hon bara informerade att den fanns). Därför fortsätter hon i nästa andetag..
Jo och så finns det en blogg kopplat till Humlan som ni gärna får gå in och läsa på.
Jaha säger journalisten, och vad handlar den om?

Eh..joo (nu stod det lite still i författarens huvud…vad i hela fridens namn är det som skrivs i denna? Inte går det att kalla varken matblogg eller skoköpartipslista, den är inte så lik blondinbellas upplägg och inte heller twittrandet från Carl Bildt……nej så svaret blev istället…
-det är en livsbejakande och kulturell blogg med lite av varje i..

Jaha sade journalisten, och vad heter den?

Ojoj att bli tagen på allvar i denna stund då förväntningarna låg i luften, kändes en aning svårt. Den heter biceps-emma svarar den nysprugna gasellen och där står det mycket…som är matnyttigt…ja

Eh jaha okej sa journalisten, varpå ingen mer följdfråga kom utan istället ersattes av en anings besvärande tystnad. Sedan var det någon som började applådera och en gigantisk blombukett blev stoppad i frökens hand.

Ja om läsarantalet höjdes pga denna enorma och framgångsrika pr-kupp som med nöd och näppe utfördes…de tål att utredas. Säkerligen borde det vara många fler som vill ansluta sig och ta del av de ”livsbejakande och kloka vokabulären då de är mycket viktig och hälsosam information som här förmedlas…

Fröken humlan siktar nu mot en ny dag med nya tag!
Idag lyser centerns flaggor överallt och slogans som öppen natur, kräver bönder och djur, skapar god stämning.

Väl mött från Emma Sjödin, en livsbejakande världsreporter..


söndag 3 juli 2011

Mor gifter sig!

 Fredag eftermiddag och ett uns av armhålesvett hade uppenbarats. Fröken humlan stod som bäst framför sitt skrivbord och surrade ihop en bidragsansökan till Sida för att på vänligt vis be om pengar som ska finansiera en vattenexpert på insats. Parallellt med detta hade hon också påtagit sig den eminenta rollen att dela ut gratis- t-shirts till myndighetens samtliga fritidsmedlemmar, varpå dessa stundtals eller snarare mest hela tiden pockade på uppmärksamhet. Fritidsföreningen på MSB är en fin förening. Här råder obligatoriska fikabröd samt rediga beslut så som satsning av innebandyaktiviteter eller klädesbeställningar i konsensus!
 
Just denna fredag fanns sannerligen ingen tid att löka, men lök vad var armhålan nu luktade. Mitt i allt detta plingar det till i den privata telefonen. Ett MMS har inkommit och det var ju hemskans trevligt tyckte den idoge projektledaren Emma som genast pausade i allt arbete. Den första förvåningen uppenbarades då detta meddelande hade skickats från frökens mor. Denna moder är inte vigd åt att vara särdeles tekniskt lagd. Att ta bild med digitalkamera ter sig näst intill omöjligt så ett mms,. Ja det var häpnandesväckande!

Bilden råkade vara upp och nedtagen men det syntes klart och tydligt vad det var frågan om. Den lilla luringen till mor med hennes enorma hälft till karl, hade åkt på en liten semestertripp till Grövelsjön. Det i sig är må hända inte så häpnadsväckande, men att ha hittat en präst, iklädd i daladräkt mitt uppe på fjället, ja de var något att bli förvånad över. Där stod mor och Mats mitt på blanka dagen och gifte sig! Cool som en filbunke tog den hårt arbetande och svettdoftande flickan informationen med ro…eller kanske inte riktigt…nej

”Men för i helvete” var frasen som spontant uppkom och sedan följdes av en störtskur tårar som likande mars månads monsunregn i Tanzania. Lyckan var så total att det inte fanns någon hejd. Mitt i allt detta dyker t-shirt mottagare nr 246 upp i dörren. När hon får se den tårdrypande kollegan, börjar hon också att gråta utan att veta varför. Där står Barbro, sakkunnig i översvämningsfrågor samt expert på dammbrott och grinar lika illa som t-shirt utdelaren för fritidsföreningen.

Så småningom går det fram en hyfsad förklaring om situationen, varpå de båda gråter lite mer. Någon budget för kommande insats, blev inte räknad denna dag.
Sida väntar tåligt tills på måndag och Emma väntar på att de lyckliga tu ska komma hem så hon får på riktigt krama dem!

Att gifta sig vid 53, de är grejer de!!
Så kära vän
Sluta aldrig tvivla på kärleken
Ty den kommer igen
O har du aldrig upplevt den
Så kommer den sen
Ensam är stark
Men o gå två i en park
Det rockar hårdare än Janne Bark (Ulf Lundells gitarrist)




Lycka från Värmeland!!!!!