söndag 8 februari 2015

tysk skildring och universitetsbildning

Kanske går känslan att likställas med den samma som en tysk turist tordes känna, första gången hen åker till Sverige och provar på allemansrätten.
Ty det var så jag upplevde det hela, ett uns av överträdelse trots att det enligt lagen var helt accepterat och även naturligt härligt.
Jag hade dock varken tanke på läderhängslen eller frukttårta när jag anmälde mig till äventyret på Karlstads universitet, så liknelsen med Tyskland slutar här!Annat är det med allemansrätten, den får hänga i ett tag till, ty det är alla mans rätt att hälsa på i skolan. (och så även kvinns så klart)
Karlstad universitet hade denna afton bjudit in till kvällsföreläsning för de som ville bilda sig.
Konceptet gick ut på att vanliga dödliga människor fick komma till universitetet och blanda sig med studenterna som i vanliga fall bor där och även lever efter regler som vi andra inte riktigt förstått. 
Ett exempel på oklarheter går att härleda till elevernas tävlingsverksamhet. Den är mest förekommande på gatan och utförs i lustiga hattar med tillhörande arbetaroveraller. Över de tävlande verkar domarkommittéer som bestämmer det högst varierade regelverken och när det är dags för vätskepaus. Ibland blir eleverna så törstiga så törstiga att de behöver använda sig av tratt. Ibland blir de även så hungriga och ivriga att de spiller ketchup och ägg ända upp i pannan.
Nog om det och tillbaka till universitetet, denna afton var det dags att få fart på tankeverksamheten hos allmänheten genom att prata om klimat och det var just för klimat och bildning som jag och min vän nu stod förbryllade i en tillåtande men främmande miljö.
Det slog mig plötsligt att min egen tillvaro nu för tiden var rätt så god, då jag ansåg att kaffe för en tia inte var något farligt pris. Annat var det för de ”riktiga studenterna” De som kör hard core med snabb makaroner och salladskrydda. De är på många sätt hjältar som med nästan inga pengar alls, lever och lär för en ljusnande framtid.
Jag mindes tillbaka till min egen tid i skolbänken som varade rätt så länge, när höjdpunkten var måndag kväll då vi klasskamrater på elevboendet ”Björken” åkte till Williy i Martins 850 och köpte ett kilo kyckling till priset 49:90 kr.
När tiden var slagen för kvällens undervisning, smög vi oss in i salen och upptäckte där att vi inte var de enda brokiga i skalan bland medtagna termosar och ostmackor. Där satt ett klienterie som nyss börjat skolan, ett som aldrig gått ur och ett sådant där gäng med hörapparat som aldrig tänkt tanken att ge upp. 
Precis ingenting denna kväll var vad jag hade föreställt mig. innan första pausen började en trubadur att spela på sin gitarr i samma veva som han förmedlade att han inte var bra för sig själv.
Föreläsaren var fantastisk, han visste allt och det han inte visste, det visste ingen annan heller. Rektorn var fenomenal, hon drog liknelser om bildning som handlade om vin och det lät jätte gott.
I nästa stund hade det gått två timmar och det var dags för frågestund.
Så mycket information som haglade över oss åhörare gjorde mig lycklig och varm, jaa till den milda grad att jag blev alldeles rosig om kinderna.
Någon som däremot gillade ris bättre, var en av klimathatarna på bänken framför. Han var gammal, och tyckte inte om vad han hörde då det gällde förnybara energikällor..
-Vi i Sverige behöver inget göra, vi har det så braaaaa!
Sedan fortsatte denna herre att förmedla sina egna sanningar som byggde på tesen om kinesernas avsaknad av intellekt och onda deras avsikter att förstöra hela jorden.
Den ämnesansvarige för kvällen, tog det med ro, vilket var lämpligt men jag satt där och förvandlades till rosenrasande!
Jag hörde min egen mun gå igång och säga något i stil med att
-du ska veta att det finns många kineser i Kina, och de är inte alls så dumma som du säger..
I samma andetag hann jag med att hylla Angela Merkels politik,  solenergins förträfflighet och avslutade sedan med en utläggning och att allt i slutänden handlar om pengar.
Mycket väl genomtänkt, formulerat, och med exempel från Tyskland,  de kändes lättande!

Så vad har vi lärt oss av detta:
Visst det går att sitta sur med bitter hand
Och skylla på något annat land
Eller så hjälper vi till i utvecklingssystemet
Och bidrar till att minska utsläppsproblemet
20 % av världens rikaste delar på tre fjärdedelar av jordens resurser
för att bidra till rättvisa behövs åtgärder och utbildningskurser
På universitet går unga o gamla studenter
De köper inte dryck i kafeterian men desto mera plopp o center
Bildning för allmänheten är jätte jätte bra
Och en trubadur med i klassen, det borde alla ha!