Konsten att spara en tjuga..eller vara snål så det heter duga...

Ibland krävs det lite för att det skall betyda mycket.

Eller i denna anekdot krävdes det snarare mycket för att så här i efterhand vinna ganska så lite. (20 spänn)

Biltvätt kära vänner, det går att utföras på fler än ett sätt. För humlan finns det dock en parameter som styr allt…PRISET

Då fordonet i sig inte är större än att bagageutrymmet räcker till en kabinväska på högkant samt ryggsäck vilande på snedden, kan ni föreställa er att ytan av lack är ungefär lika stor som David Hasselhofs badbyxor. Ni vet de han joggade runt i och spanade på farligheter samtidigt som han genom detta också diskret visade sina härligheter på en tidpunkt då barn satt storögda framför tv:n.

I alla fall..I Karlstad finns en mycket bra parkeringsplats där man inte enbart kan ställa bilen, utan också göra den fin genom att använda sig av den tillhörande tvättanläggningen. Vid köp av poletter kan där startas såväl högtrycksspruta som svamp med tillhörande schampostråle, avspolningsstråle och som om detta inte vore nog, går det även att dra igång dammsugarverket.

Restrektioner från en van BMW åkare, lärde upp den hängivne personen i fråga om hur man skulle gå tillväga…

Nja sade herren, så här vid första gången när du tvättar…då behöver du nog 5 poletter för att klara det hela…Men med tiden så lär man sig vara lite mer smidig och jag har en gång klarat mig på tre…

Per polett måste 20 riksdaler införas i utbyte mot det fejkade guldmyntet. Skillnaden mellan 5 och 3 poletter är därmed 40 kronor och det är många hubba-bubba de, eller som mormor brukar säga många bäckar små…

Av någon outgrundlig anledning växte såväl snålve (den sikne), som tävlingsinstinkten inombords och beslutsamheten att bräcka BMW mannen var ett faktum..

Vaddå kan han så kan humlan, med en så liten bil…äh de här blir biff!

Så efter ca 7 minuters genomgång av den egna strategin över hur detta skulle gå till för att få med alla moment  och uppnå målet med insatsen..en ren bil, var det så dags att stoppa i första polletten.

Kvinnan i berättelsen liksom småsprang runt bilen i någon typ av formation för att få med sig så mycket slang som möjligt på minsta möjliga tid. Innan pollett ett tagit slut, hinner hon vrida på svampen med schamposprut och gnugga halva bilen frenetiskt. När tiden var ute och det blivit dags för pollett två, var det enbart en långsida kvar på den korta bilen inklusive avspolningen. Ve och fasa Gustav Vasa, here we go!

En aningens förundrad stod en man och följde hela händelsen av intresse samtidigt som han dammsög sin bil. Då publik ofta leder till bättre prestation, upplevde den tävlande detta som alls inte konstigt eller genant…snarare som ett privilegie att visa upp hur snabb och småsnål man kan lyckas till att vara.

Pollett två tog slut och i denna stund var allt utom däcken skinande rena. Woho att klara det på tre, vid första försöket…ah lyckan var fullgjord.

Så var det dags att suga ur den sista skiten inut den underbara skapelsen ala Suzuki Swift, 5 dörrars miljöbil som klarar att frakta en kabinväska på högkant samt ryggsäck liggande på sned. Det är här i denna stund som solskenshistorien kom till att bli ännu mer glimrande…Det visade sig att en pollett genererar 18 minuters sug och så länge hade inte publiken orkat stanna kvar för att skåda aktiviteten som försiggick i kuren intill

Fri sug i 8 minuter var allt som behövds för att få den lilla godingen att förvandlas till en smulfri bil utan äppelskrutt.

Tänk så bra man kan må

Av att enbart förbruka tvättpoletter två!!

Väl mött önskar master spararen ekonom som inte ännu lärt sig skillnad på ränta och amortering..

Mamma rambo och lilla löken

Ett radarpar får man nog lov till att beskriva duon vara. De lärde känna varandra på fältet då de eldade ned hus, klippte sönder bilar och hissade ned varandra i diverse brunnar och hål. Två kamrater vars gemensamma äventyr svetsat dem samman likt kardanaxelns påverkan på ett rullande fordon. Jaa det var en sann vänskap som växte fram där de sida vid sida övade på att rulla grovslang och hantera överhettade situationer som kunde uppstå såväl på fältet som på kryssning.. Det var tider det!

Under föregående helg var det så dags för en återträff. Elinår arbetar fortfarande som brandman medan lilla löken valt den något mer byråkratiska svängen.  Varför Elli kallas mamma Rambo beror på två saker. För det första har hon gjort barn med en riktig bjässe till karl som heter Moberg vilket var ett brilliant drag och himlans roligt. Rambo däremot har en längre förklaring och härstammar från den praktiktid de båda töserna utförde i Syd Korea för att på så sätt skapa insikt i hur svensk operativ räddningstjänst fungerar…? Jo kopplingen till val av praktik kanske inte var glasklar men med övertalningsbara handledare inom räddningstjänstens skolor, fixade det sig fint.

Då Elli har en kroppshydda som är något större än vad många andra damer och herrar äger (vi pratar muskelmassa nu), kallade de Sydkoreanska brandmännen henne för Rambo. Imponerade blickar följde denna kvinna som tillock med var för fyllig för den obligatoriska oranga uniformen. Den andre kamraten som även ibland tituleras humlan fick däremot plats i sin utstyrsel och gick istället under artistnamnet löken..Jaa vad ska man säga om det…det är en näringsrik och smakfull grönsak så några ledsamma tårar rullade inte för detta smeknamn.

Tidsåtgången för den här sommarens planerade återförening råkade krympa från 3 dagar, till att istället handla om 23 timmar. För att ändock hinna med alla viktiga saker som man som radarpar måste hinna med på sin to do list när man så sällan ses, skedde följande aktivtet:

Promenad i naturen, korttagning i lantlig miljö och umgänge med sällskapsdjur slogs ihop till att bli en tur med barnvagnen på ett lerigt gärde samtidigt som två hysteriska hundar sprang runt ekipaget i någon sorts formation. Dessa var svåra att då klappa. Under tiden som detta skedde, telefonerade mamma Rambo sin egen mamma för att få råd i hur man hanterar en son med nya tänder som enbart gråter. Detta gjorde väninnan samtidigt som lilla löken ansträngde sig hårt för att dokumentera det hela med sin kamera. Mycket avslappnade semesterbilder blev det som även genererade träningsvärk då gärdet var en aningen svampigt medan barnvagnen inte var ett terrängfordon.

När vi kommer till det obligatoriska mat och vin- intaget som existerar på att göra listan, fick glasen stå för det asiatiska inslaget, då dessa var lika stora som de akvarium man i Sydkorea väljer ut sin middag utifrån. I matväg utgicks det hela från en exotisk matkedja, vilket inrymde smakupplevelser så som lakritsfiskar och leverpastej. Summan av kardemumman, en toppentripp som alltid då helan och halvan slås ihop till den orossbara duon!!

Med eller utan eld i baken
är ju faktiskt saken
att det blir inte bätttre än vad man gör det till
så njut av det som händer och willys sill!

I stressens och erkännandets tecken….

Mycket händer när reptilhjärnan slår in.

Eller är det snarare så att i situationer då läderhuden kommer fram och ersätter den mjuka massan i knoppen då presteras föga framgångar?

En sak är dock säker, strategierna för att uppnå ett tilltänkt mål kan i rådande tillstånf bli mycket häpnadsväckande och även intressanta utifrån frågeställningen ”Hur tänkte du nu”

Detta kära vänner är en tolkningsfråga som lämnas till er som semestrar, som utsätts för regnoväder med tillhörande vind från nordöstlig riktning, eller enbart inte har bättre för er än att spana in på Biceps Emmas monsteriösa blogg gällande aktiv livsfilosofi med tillhörande och välformulerade råd..

Nedan följer två händelser att analysera utifrån strategiskt handlande, varsågoda:

Exempel ett

Fotnot: Det är kvinnan i berättelsen som skrivit brevet…

Problembeskrivning:

Personen i historien agerar inom ramen för tidsbrist samtidigt som hon upplever en sinnesstämning av ledsam karaktär

Åtgärd:

Dammsugning måste ske varpå uppdraget påbörjas och den elektriska maskinen plockas fram.

Detta görs samtidigt som den effektiva kvinnan passar på att förmedla ledsamma toner i form av bröl som liknar de läten älgarna i skogen tar till när de vill visa att de är villiga till att..ja..

En nål ligger på golvet och fastnar olyckligt i dammsugarens system, Detta medför att ett annat läte med frekvensen mycket stark och hög tonart varpå denna strålar samman i kören. Denna kavalkad av ljud från suget, hulkandet och nålen kan inte vara nyttigt för någon, anser kvinnan. Lösningen borde i normala fall vara att öppna dammsugaren, ta bort nålen, snyta näsan och ringa mamma.

  Denna strategi ratades dock och lösningen på världens problem tordes istället vara skum..

Mitt under brinnande stund finner den målmedvetna och hyperstressade personen ett par tidigare använda öronproppar liggandes på byrån.

För att dämpa skadliga ljud, beklädes öronhålorna med dessa två, medan resten av spektaklet fortgår.

Resultat:

Efter avslutad insats behövdes varken våtläggning av golvet, ty det var redan gjort. Det behövdes inget upplyftande samtal ty huvudpersonen var nu för hes att ta till orda samt det fanns inte längre någon överfylld dammsugarpåse att byta, då den just sprängts av en enerverande knappnål som därmed tömt innehållet.

Smart drag eller bakslag..?

Exempel 2:

Fotnot: I detta exempel finns fler kockar som rör i soppan vilket gör det svårt att utföra ansvarsutkrävande i slutändan.

Problembeskrivning

Bidragsansökan till Sida behövs för att insatser skall bli verkliga (nu pratar vi jobb). För att göra en sådan behövs en inkommen förfrågan från exempelvis FN. Denna förfrågan ska översättas och skrivas om så den passar in i den svenska mallen.

Åtgärd:

Texten som hamnade i dokumentet godkändes så väl av Sida som UD, samt av verksamhetsansvarig, ekonom och projektledaren i egen hög person. Alla var vi rörande överrens När det slutligen var dags för enhetschefens gyllene signatur, läser hon det noga och ställer den berättigade frågan -de utsatta pastoralisterna? Vad är det för några?

-Tjaa..jooo det är den där folkgruppen på svengelska som behöver hjälp så att säga…

Rådande stress hos alla eller behöver vi på en språklärare kalla?

Ja där har ni något att sätta tänderna i som utmanar soduko lösande och korsordskämpande aktiviteter:

Over and outJ

Sur mjölk och bränd Uffe

Det är synd om människan, i alla fall om man lyssnar på Strindberg, analyserar självmordsstatistik, tilldelas den sista korven på bensinmacken som rullat för många varv på det automatiska stekbordet eller om man varit på besök i Örebro…

Framgång handlar om att ligga rätt i tiden och att vara bäst i ett land som förespråkar lagom. Denna balansgången må vara svår att pricka in då dessutom ingenting varar för evigt. Utdömning av det som var bättre förr sker på alla ledder och bredder i samhället. Ingen kommer undan, inte ens mjölken slipper den hårda sanningen att förkastas när datumet på förpackningen uppnåtts.

  Nyligen cirkulerade en bild på den svenske artisten som bränner sitt eget brännvin själv. På fotot är han klädd i tofflor och till detta bär han på tok för höga tubsockor där han går.  Denna syn var mer än fanet Kenth Andersson klarade av. Man kan säga att Uffe i detta ögonblik blev utdömd och klassad som bränd av den hängivna mannen. Under snart 30 år har Kentht följt sin idol och talat varmt om denne även då spelningar avbrutits på grund av ett allt för stort rus hos artisten i fråga. Att vara lite lidande och lite utslagen, det ligger i tiden, men närLundell använder tubsockor i sina tofflor, ja då gjorde Kenth så som ICA handlaren ständigt gör med mjölken när det vankas övertramp.

Det här med att vara rätt i tiden, handlar föga om att vara i tid. Mormor Britta har under sina barns och barnbarns uppväxt präntat in att man skall lämna gårdsplanen i lagom tid för att kunna byta två punkteringar innan man kommer fram till målet och ändå i detta ögonblick vara i tid. Detta har under flera år varit ett mysterium att förstå för fröken Sjödin eftersom mormor bara har ett reservdäck att byta till och det ligger inte heller i bilen utan står i lillstugan tillsammans med övriga bra att ha grejer.

Nåja detta må vara en avstickare och Kils järnvägsstation har både toalett och kiosk, vilket underlättat de otaliga timmarna vi suttit där och väntat på tåget som beräknades anlända två timmar senare.

Att vara i tiden må va lösningen på många saker, som att duga gott och som att vara levande tillexempel. För de som inte riktigt lyckas med detta, finns de tack och lov andra lösningar att ta till som smakar bättre än korven på macken. Det är så att det går faktiskt bra att inte vara som alla andra och istället vara en smula märkvärdig.

  Märkvärdig har författarinnan fått förklarat för sig, är inte något hemskt utan någonting stort. Ordet beskriver klart och tydligt att den märkvärdiga personen i fråga är värd att lägga märke till. Att vara en typ som inte riktigt passar in i dagens rådande inställning till vad som är normalt, är med andra ord inte konstigare än att ha en mejerivara som är processad så den inte behöver stå i kylen för att vara hållbar.

-Till alla er som är 28 och nyss gjort slut med er partner istället för att skaffa barn när det borde vara på tiden:

-Till alla er som uppnått en ålder då man borde vara färdig med skolan, men inte ens har haft lust eller tid att börja:

-Till alla er som inte vet vad ni vill bli, vart ni vill bo eller vad ni tycker om Per Mobergs matlagningsprogram:

-Till alla er, eller snarare till alla oss som någon gång fått höra att vi är ena märkvärdiga rackare…

Till alla oss som inte riktigt känner sig vara rätt i tiden och en aning ängsliga över detta, finns ett mycket tänkvärt och vackert ordspråk

-         Äh, de löser sig, sa kärringen som sket i vasken!

///

Nyförvärvade bloggläsare?

Onsdag morgon och dags för ett viktigt val. Hur ska dagen på Almedalen spenderas och vad ska man av dessa 1470 programpunkter nu välja? Eftersom beslut är humlans specialitet att utföra.…blev detta till en plättlätt match. Dagen skulle inledas med ett stycke hälsolopp ala tre km. Strategin för detta var tron att då kanske fröken möjlighen ha det lättare att som nybörjare sitta still och insupa de övriga informationsträffarna under lugna och städade förhållanden. För att ta sig in till Almedalen där alla dessa politiska aktiviteter ägde rum från det fashionabla övernattningsstället, gick de båda vännerna Viktoria och Emma längst flertalet landsvägar under en tid på ca 45 minuter. Nej fågelvägen var det inte de båda valde ut som explecit färdväg om man säger så, vilket ledde till en viss känsla av stress att missa det hela.

Väl anländ till start, avvek Viktoria för att lära sig mer om hennes favoritsysselsättning korruption medan fröken Sjödin värmde upp tillsammans med damer från Friskis och svettis. När startskottet gick var det bara att klämma i även om den viktigaste morgonsysslan av de alla, pockade på uppmärksamhet. Att springa sitt snabbaste under tre km med ett fruktansvärt behov av toalett är en utmaning i sig. Väl i mål råkade det vara så att det var humlan som hade vunnit de hela, varpå publiken hurrade och jublade. Tyvärr fanns ingen tanke på att insupa och avnjuta detta. Siktet var glasklart riktat mot toaletten, varpå en förvånad journalist försökte springa efter den skenande och högröda insekten som inte insett att hon nog borde stannat och talt med herrn i fråga.

Istället hasplade hon fram att hon skulle återkomma om 10 minuter och att hon bara var tvungen att göra en sak först..

Sedan vid intervjun frågade nyfikna personer i vilket syfte den nysprungne var på Gotland , samt för vilken förening hon sprang.

Jo ja springer för humlan, som är en fin organisation från Värmland, svarade fröken myndigt..

Jaha sade journalisten, och hur många medlemmar har Humlan?

Joo de är inte så många ännu, men föreningen håller på att växa…(Här tänkte fröken Sjödin på uppsvinget av bloggföljeslagare och kände nog att det kanske skulle bli fler som läste om hon bara informerade att den fanns). Därför fortsätter hon i nästa andetag..

Jo och så finns det en blogg kopplat till Humlan som ni gärna får gå in och läsa på.

Jaha säger journalisten, och vad handlar den om?

Eh..joo (nu stod det lite still i författarens huvud…vad i hela fridens namn är det som skrivs i denna? Inte går det att kalla varken matblogg eller skoköpartipslista, den är inte så lik blondinbellas upplägg och inte heller twittrandet från Carl Bildt……nej så svaret blev istället…

-det är en livsbejakande och kulturell blogg med lite av varje i..

Jaha sade journalisten, och vad heter den?

Ojoj att bli tagen på allvar i denna stund då förväntningarna låg i luften, kändes en aning svårt. Den heter biceps-emma svarar den nysprugna gasellen och där står det mycket…som är matnyttigt…ja

Eh jaha okej sa journalisten, varpå ingen mer följdfråga kom utan istället ersattes av en anings besvärande tystnad. Sedan var det någon som började applådera och en gigantisk blombukett blev stoppad i frökens hand.

Ja om läsarantalet höjdes pga denna enorma och framgångsrika pr-kupp som med nöd och näppe utfördes…de tål att utredas. Säkerligen borde det vara många fler som vill ansluta sig och ta del av de ”livsbejakande och kloka vokabulären då de är mycket viktig och hälsosam information som här förmedlas…

Fröken humlan siktar nu mot en ny dag med nya tag!

Idag lyser centerns flaggor överallt och slogans som öppen natur, kräver bönder och djur, skapar god stämning.

Väl mött från Emma Sjödin, en livsbejakande världsreporter..

Mor gifter sig!

 Fredag eftermiddag och ett uns av armhålesvett hade uppenbarats. Fröken humlan stod som bäst framför sitt skrivbord och surrade ihop en bidragsansökan till Sida för att på vänligt vis be om pengar som ska finansiera en vattenexpert på insats. Parallellt med detta hade hon också påtagit sig den eminenta rollen att dela ut gratis- t-shirts till myndighetens samtliga fritidsmedlemmar, varpå dessa stundtals eller snarare mest hela tiden pockade på uppmärksamhet. Fritidsföreningen på MSB är en fin förening. Här råder obligatoriska fikabröd samt rediga beslut så som satsning av innebandyaktiviteter eller klädesbeställningar i konsensus!

 

Just denna fredag fanns sannerligen ingen tid att löka, men lök vad var armhålan nu luktade. Mitt i allt detta plingar det till i den privata telefonen. Ett MMS har inkommit och det var ju hemskans trevligt tyckte den idoge projektledaren Emma som genast pausade i allt arbete. Den första förvåningen uppenbarades då detta meddelande hade skickats från frökens mor. Denna moder är inte vigd åt att vara särdeles tekniskt lagd. Att ta bild med digitalkamera ter sig näst intill omöjligt så ett mms,. Ja det var häpnandesväckande!

Bilden råkade vara upp och nedtagen men det syntes klart och tydligt vad det var frågan om. Den lilla luringen till mor med hennes enorma hälft till karl, hade åkt på en liten semestertripp till Grövelsjön. Det i sig är må hända inte så häpnadsväckande, men att ha hittat en präst, iklädd i daladräkt mitt uppe på fjället, ja de var något att bli förvånad över. Där stod mor och Mats mitt på blanka dagen och gifte sig! Cool som en filbunke tog den hårt arbetande och svettdoftande flickan informationen med ro…eller kanske inte riktigt…nej

”Men för i helvete” var frasen som spontant uppkom och sedan följdes av en störtskur tårar som likande mars månads monsunregn i Tanzania. Lyckan var så total att det inte fanns någon hejd. Mitt i allt detta dyker t-shirt mottagare nr 246 upp i dörren. När hon får se den tårdrypande kollegan, börjar hon också att gråta utan att veta varför. Där står Barbro, sakkunnig i översvämningsfrågor samt expert på dammbrott och grinar lika illa som t-shirt utdelaren för fritidsföreningen.

Så småningom går det fram en hyfsad förklaring om situationen, varpå de båda gråter lite mer. Någon budget för kommande insats, blev inte räknad denna dag.

Sida väntar tåligt tills på måndag och Emma väntar på att de lyckliga tu ska komma hem så hon får på riktigt krama dem!

Att gifta sig vid 53, de är grejer de!!

Så kära vän

Sluta aldrig tvivla på kärleken

Ty den kommer igen

O har du aldrig upplevt den

Så kommer den sen

Ensam är stark

Men o gå två i en park

Det rockar hårdare än Janne Bark (Ulf Lundells gitarrist)

Lycka från Värmeland!!!!!

Nationaldag i solens stad

Måndag den 6:e juni. Just detta datum kröntes Gustav Vasa till kung och året var 1523.

För att fira denne storslagne hjälte som åkte skidor med enbart en stav ända till Mora, ja då slogs det på stora ”happening trumman” minsann. Den surrande humlan och bundsförvanten David firade till det på svenskt vis genom att unna sig en varsin Brunch. Eftersom kaffe ingick i priset, resulterade det hela i en förgiftning av koffein samt ett överdoserat intag av pålägg, mycket mycket svenskt och o- lagomt..

Mätta och belåtna begav sig de två vännerna mot staden i en redig armkrok. David är en hyvens kollega och tvättäkta kamrat som har fyra riktigt skarpa sinnen men ett som är rätt så rövigt om man säger så…

När de två gick där på cykelbanan dök en tidigare omnämnd herre upp. Nu kära läsare lägger skribenten ett ansvar och en förväntan på er där ute. Det har nämligen blivit dags att referera till tidigare beskriven händelse på denna blogg som gjorts ute i ”the world wild web”(biceps- emmas hemsida)

För nytillkomna anhängare som missat detta, hänvisas vidare information till historien som beskriver ”Bosse och bajset”

Bosse himself kom i denna stund, farande på sin räsercykel. Han tvärstannar framför de två promenerande och lyckas därmed nätt och jämt veja från att köra över den ene. Bosse glömmer i all sin hast att det är han själv som är vållande till problemet och säger däremd till David- Se dig för ditt blindstyre!

Det var i detta fall en ganska tokig fras eftersom det var Bosse som inget såg medan David alls inte höll i något styre…

…I alla fall…Konversationen fortsätter och herr Bo berättar att han har bråttom till en tävling. Det syns sannerligen på hans outfit, men något som inte riktigt passar in i denna beklädnad är den korv som sticker upp ur Bosses ficka på ryggen. Fröken Sjödin brister ut i en mycket välformulerad fråga. – Hörru Bosse varför sticker korven ut från tröjan?

Som tidigare beskrivits har David fyra superslipade sinnen men det där med att se är inte hans grej riktigt. Inte enbart David som inget ser, undrar över Bosses korv. Så gör även resten av de pensionärer som står runt omkring cykelbanan och väntar på att militärorkestern ska passera och tuta för  Gustav Vasa.

Ja vaddå ra, säger Bosse, den ska grillas sen efter tävlingen…Det lugnade inte direkt ned de oroliga blickarna runt omkring som inte fått syn på att det faktiskt låg en choritzo i fickan på ryggen…Det lugnade nog inte ned David heller som nyss blivit anklagad för att vara ett blindstyre och hade noll förutsättningar att se vilken typ av korv det pratades om.

Nu ska ingen bli ledsen här, ty detta är en jargong som försigår mellan historiens huvudroller. Det man däremot kan vara orolig för är hur de stackars pensionärerna upplevde denna diskriminerande och könsrelaterade konversation som berörde både handikapp och manslem. När Bosse sedan cyklat iväg, var det dags att be sig till staden. Följe med musikparaden kändes helt i sin ordning och alls inget fel. David blev så uppsluppen av situationen att han erbjöd sin blindkäpp som drillpinne, konstigt nog var det ingen som vågade nappa på erbjudandet…

Humor av galjkvalité,

undrar vad Gustav Vasa tyckte om dé?