onsdag 6 juni 2012

Strofer, hennafärg och stråhatt, de är vad vi kallar bostadsskatt!!

Det är väldans ljust i Sjödinskans rum. Detta beror inte på att hon anammat Stockholms benvita inredningsstil eller att hon är rädd för mörker samt vad som gömmer sig där i. Det beror inte heller på hennes minimalistiska inställning till prylar samt funktionalitetsnörderi . Saken är den att fröken troligtvis var en hamster i sitt förra liv snarare än född och uppvuxen i Småland. Att inköpa souvenirer utifrån digniteten krims-krams är lika naturligt som det är att visa passet i kontrollen, dricka både kaffe och te efter maten samt parkera bilen där det är gratis..med andra ord, helt enligt gängse normer..
Nej ljuset i rummet kommer från fler håll än från väggarna och i helgen går det att beskylla allt på grannen…Denna vänlighetsterrorist vet inga gränser!
Plötsligt en dag låg ett inbjudningskort i brevlådan som välkomnade till en fräsig 70:års fest.
Lena mitt över staketet planerade att bjuda till.. och på kuppen även tillaga lite plock.
Till historien hör att Lena i sig är som en kokbok och det är kanske därför hon lyckats producera mer än tre sorters bröd inom loppet av en timma.
Då Sjödinskan själv planerade kalas för sin 29:åriga vän denna dag, var inställningen till inbjudan en aning sval, för inte tala på indirekt avböjande. Detta hindrade inte Lena från att försöka en sista gång. När det blev lördag stod hon stolt och grann i trädgården och informerade om att det kunde tänkas dyka upp ca 130 gäster? Dessa förväntades få plats inomhus och för att lyckas med det, hade grannparet i samma uppgång, lovat att låsa upp samt förvara hälften av dessa i sitt eget bohag. Fest under samma tak, 3 våningar och en väldans massa bak…Tjaa svamlade Sjödinskan, ännu inte jätte sugen på att tillbringa lördagkvällen med 128 andra pensionärer…kanske kan jag ta med Limpan (det 29:åriga födelsedagsbarnet) och miljömamman (som denna kväll var barnfri och iklädd sin finaste dress) så kan vi säga hej…

Sagt och gjort, nu inrymde den tidigare inbjudan tre unga pinglor som sedan hade för avsikt att sikta på det gigantiska partylivet Karlstad har att erbjuda…Klockan 8 seglade de tre vännerna in lite små försiktigt och möttes av något de alls inte hade tänkt sig. Där inne, precis överallt fanns folk från förr. Samtliga glada, vissa med hatt, andra med hennafärgat hår och ett flertal med inget hår alls. Till toner av fiol, klarinett och proffsmusiker satte det sig ner och tuggade härligheter tills de knappt kunde andas.
Lena, 70 år med ett hjärterum större än hennes stjärterum. .
Bland antika möbler satt Hervor, sagotanten från biblioteket, tillsammans med andra kulturella individer och de var rörande överrens om att röd dryck hör till när det är kalas..om ni förstår vad jag menar…Denna afton var rent utav magisk. Istället för att stå och guppa som gorillor på ett svettigt dansgolv till texten unz unz I´m sexy, blev de tre kvar på ett russindisco där texterna istället  innehöll jag ger dig din morgon, jag ger dig min dag…
Nej, det var inte så mycket ”one night stand” över konceptet, vilket kändes värdigt och helt i linje med att de inte heller stannade kvar på natten, utan gick hem 21,30 och drack te med vanilj.
Limpan (den 29:åriga födelsedagsflickan) tackade så mycket för arrangemanget och ansåg att det kändes lite i överkant med liveorkester när hon inte ens fyllde jämt, men sade samtidigt att hon såg fram emot överraskningen på hennes 30:års dag..hoppas gästlistan blir lika gedigen även då!!

Älvrosgatan är allt annat än satan
Mitt emot Sjödinskans hus
Finns ett annat som strålar av värme och ljus
Grannar kan vara goda givetvis
Som ser till att alla i omgivningen trivs
Så tyvärr Aschberg och TV 3
Inspelning av grälsåpor här.. blir det inget av mé
Leila behöver inte heller komma hit och baka
Ty Lena hon vet hur laxen ska smaka!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar