torsdag 18 december 2014

Husletarparet och pizzan i köket


Att åka på husvisning är en sport i sig och då jag lärt mig reglerna lika bra som betydelsen av ”sudden death” kändes det bra att ta med en extra kunskapsresurs. Linn kan det där med fastigheter, eller jag vet i alla fall att hon kan hyra ut dem jätte bra!

Det var tisdag och grått som vanligt, Limpan var i färd att avsluta en konversation på sin telefon medan jag fokuserade på att hitta rätt hus. Efter en stund passerade vi en röd liten byggnad vilket liknade den bild som låg ute på Hemnet, BINGO!

Det var dock något som inte riktigt stämde i själva fastigheten, människorna där inne var alls inte många, och utöver det hade alla placerat sig vid köksbordet.

-Limpan, brukar man får mat när man går på visning?

-Va, näe..vänta lite jag ska bara smsa färdigt,

-Men- de sitter nån i köket och äter?

-Det kanske är fel hus?

-Fast, ja körde ju nästan på skylten när vi parkerade, det måste vara här?

 

Diskussionen om mäklarens förmodade infall att bjuda på pizza fortsatte i bilen där vi satt och tryckte medan framrutan immade igen allt mer.

Scenen med just själva bilimmandet kan beskrivas som den i Titanic när Jack och Rose får upp pulsen i ett fordon på däck, ja bortsett då från att vi inte tog av oss nakna, levde under ett annat århundrande och var fast på en båt, men i alla fall..

Där satt vi i bilen och kisade igenom rutan på de varelser som nu hade börjat stirra och peka på den lilla röda bilen.

När luften tagit slut i kupén, bestämde vi oss för att det kunde vara bra att gå ur bilen och knacka på, det gick liksom inte att sitta kvar längre. Om vett och etikett damen Ribbing, hade sett oss, då hade hon fördömt situationen och vårt handlande redan från det att jag parkerat på gräsmattan och skymt sikten för ”tillsalu skylten”

Limpan och jag tråcklade oss ur den lilla Suzukin och ringde på dörren

-Hej god kväll, har vi kommit fel? Började jag med att säga.

- Ja alltså det beror ju lite på vart ni ska, svarade kvinnan.

- Jo vi skulle på husvisning, men de kanske har blivit något fel?

-Oh nej, vi sitter ju här o äter, visningen var slut för en timme sen, o förtrollningen är bruten, o hamstern är lös o ongen har en tigerdräkt på sig, o ja äter ur kartongen, oh nej de här blev inge bra; kontrade kvinnan med en mycket tydligare brytning på värmländska i denna något upprörda fras.

-Ja, men nu var det kanske inte just för hamstern som vi kom hit, o ungen ingår inte i köpet va; försökte jag kontra lite klämkäckt, samtidigt som ett uns av hopplöshet över min egna förmåga att memorera tider svepte förbi längst pannloben.

Men herre gud, vi har liksom tagit fram oss själva igen, konstaterade pizza-kvinnan, som uppenbarligen inte reflekterade över att jag stod där och kände att jag borde skämmas mer än vanliga människor som är i färd att sälja hus och nu äter mat.

Kanske var det just denna förvirrade och fullkomligt levande situation med mera färg och mindre ”Carpe diem”, som gjorde att allt kändes så rätt på något sätt.

Mannen i familjen tog sig tid att berätta om så väl pelletsfördelare som Platon mattor och jag nickade på mitt mest vetenskapliga sätt för att verka påläst och förstående. I sanningens namn så var det inte så mycket information som fastnade, och inte så många följdfrågor som kom heller, men vad gjorde det när Limpan gick bredvid och memorerade?

Efter avslutad ”icke husvisning” satte jag på min andra hälft via högtalartelefon.

-Mange, jag är kär! Fast jag vet inte om det är i huset eller dom som bor i det?

Oj, men du, det kan vara lite bra att försöka bena ut i det innan vi börjar göra något annat, vad tyckte Limpan? frågade Mange

-Att det var fint,

-Inget mer än så?

-Jo, att det var jätte fint.

Jaha, jaja men då så, då budar vi eller?

Resten är historia, och en väldigt invecklad sådan då det visade sig att budgivning funkar ungefär som cricket. Men det är en annan sport och behandlas bättre på andra forum.

 

 Så vad har vi lärt oss av detta?

Annonsfoton kan illustrera liv

Men även förställa vissa perspektiv

Vissa letar med lykta och ljus

Efter det som månne vara ”rätt hus”

Andra tar det lite mera med ro

Och låter sin älskade reka vart det är bäst att bo

En bostad är inte en ändhållplats

Men just i denna tidsrymd, har vi hittat vårt palats!

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar