På grund av att de goa gubbarna o tanterna i Göteborg har haft lite problem med räkenskapen, har detta fått konsekvens för övriga medborgare i samhället och den högtid som komma skall. Det kommer bli svårt att stå mutfri när julen knackar på dörren och paradisasken åker fram. Allt ska nu beskattas, det är vår lott i livet. Appropå lotter får inte ens trisslotten får passera utan redovisning och då är min stora fråga hur skall detta göras på ett korrekt och rättvist sätt?
Jag tillexempel som bara äter trillingnöten och spansk choklad i tidigare nämnd ask, ska jag beskattas för enbart dessa bitar eller är det helheten som räknas? Ingår då även kostnad för papper och tillhörande krulligt snöre som liksom ficks med på köpet? Om jag bjuder bort de övriga mumsbitarna får jag rabatt på min egen förmånsbeskattning då? Vart skall jag redovisa och vem blir lugnare av detta?
Ja det är få som vet och kan svara på, det är nog pågrund av denna försiktighet som mitt konkreta erbjudande nyss blev dissat. Idag på SJ x 2000 (som förövrigt genom snön förvandlats till en dubbeldäckad långsammare variant utan bistro och placering,) råkade jag stöta på en av mina högre chefer som satt på samma tåg. När jag såg henne inlindad i sin stora jacka, tyckte jag mig se att hon var en smula frusen där inne. Det är i mina ögon fullt förståligt för i hennes position blåser det ständigt vindar. Därför grep mina hjältemanna komplex in och jag ville erbjuda henne något. Pga av omförvandlat, försenat tåg utan numrerade platser, existerade så även anarki över serveringsverksamheten. Längst fram i tåget fanns dricka, the o svettiga mackor att plocka på sig som plåster på resenärnerverna.
Därför slog det mig att jag kan ju bjuda chefen på något som Sj redan bjuder på…det borde inte klassas som ugglor i mössan eller muta för framtida förmåner inom min egen arbetssituation. Dessutom behöver ja inte själv lägga ut någon kostnad heller, enbart en god gärning, that´s it! Så jag ställde frågan där i vagnen- kan jag erbjuda något ät och drickbart när jag ändå är på väg åt det hållet? Till min förvåning var det inget som lockade hur jag än försökte..
Smörgås? Nej tack jag har egen…
Dricka? Nej tack jag har redan en flaska…
Inte ens när jag drog till med min starkaste övertalingsfras, men va fan är du säker, det är gratis? Inte ens då fick jag en förändrad inställning till mina givmilda förslag.
Efteråt skämdes jag en smula..oj man kanske inte ska säga till chefen men va fan de är gratis, de må möjligen tolkas girigt och det vill man ju inte vara.
Inte förrän jag själv stod vid termosen och mjölkade den på allt vatten som fanns insåg jag att det nog inte behövdes kännas skamset från mitt håll..Det lär finnas en bättre anledning till varför hon avböjt. Det är så klart bättre att ta det säkra för det osäkra och speciellt som chef, annars kanske man blir ännu mer frusen. Ja menar hur skulle hon ställa sig till beskattningen på något som någon redan tagit emot gratis och sen ger det vidare.
På tåg vet man aldrig vem som ser och beskådar, Sverker kan sitta i sätet framför och GV Persson bakom. Man kan ha ett stinkande träsktroll vid sin sida och läsa om Kicki Danielsson i Kupé. Som sagt man vet aldrig riktigt..
Nästa gång när det är dags för tågbokning och val av önskad plats på hemsidans rullgardin, ni vet så som tyst avdelning, salong med djur, fönster osv..
Då ska jag fylla i bredvid en Göteborgare, för då är det nog fritt fram att släppa fram godheten o bjucka på lite förmånlig fika.
Ha ha ha! Underbart!
SvaraRaderaKram!
malin