tisdag 9 april 2013

Till Anna som gjorde rätt men med trasig toalett

Det var så hon ville ha det, fira sin plats i livet där naturen bjuder på berg, berg, berg, lusekofta och isande vind. En plats som påminner människan om dess uppdrag här i världen, att leva.
Så hon tog mod till sig, bjöd in sina vänner som stått henne nära i olika stadier av livet, lät dem fara till den lilla stugan där värmen spirade och kärleken fanns.
Ett socialt experiment sade hennes man, hur ska dessa kvinnor hantera uppgiften att följa med på skidtur, dela stuga och hålla sams?
Vaddå, svarade födelsedagsbarnet som nu inte längre var ett barn utan fyllde lite mer..
Hon hade gjort ALLT för att skapa de bästa förutsättningarna. Köpt keso till de med forbi för kolhydrater, flaggat för mjöl och skaldjursfritt för att undvika allergier samt tilldelat gästerna olika uppgifter beroende på deras kompetens. (köp cigg, skriv något kul)
Utmaningen att dela stuga visade sig vara en smärtfri grej då de flesta agerade storasystrar och diskade innan gaffeln hade nuddat bordet och maten hade ätits färdigt. Några av deltagarna passade då på att ta ett steg tillbaka till soffan, nötskålen och värdsliga samtalsämnen (lata lillsyrran syndromet..)
Det stora orosmolnet i stugan var inte kyla, inte heller berodde det på överpris av snus eller brist på svenska nyheter. Den största utmaningen handlade istället om avträde. En toalett som bränner upp det nedkomna är idealiskt. Att låta 9 kvinnor dela på en sådan anordning visade sig dock vara något annat än luktfritt.
För att ladda innan ”skjut”, krävdes det att ett stort filter placerades i avföringshålet.  Det hela liknade en enorm kaffekokare och när filtret satt som ett smäck var det bara att göra sig en knäck... När uppdraget var slutfört, förmodades locket stängas och knappen för eld behövde sig en puff. Enkla restrektioner men ett omöjligt uppdrag.. att förbränna  innehållet från  9 aktiva krävde en masugn  snarare än en lätt liten cinderella låga. Stoppet var ett faktum och fågelholksgranen utanför förvandlades till ett fält av kväve.
Ut och in sprang det, stugan erbjöd öppen eld och fjälluften utanför påminde ändalyckten om att steget från värme ut till kyla var ”icke långt”.
Så vad har vi lärt oss av detta?
Det är inte fel
Att utmana vänner för sociala spel
Inte kan man ta för givet
Att ens närmaste är stöpta i samma form genom livet
Vissa är starka andra tänker sakta
En del val styrs av känslor, andra av fakta
Fira livet genom att bjuda sin vän
Till ett naturligt och genuint hem
Det är det finaste att göra..
..det går att en bajsbrännartoalett förstöra..
//Sorry!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar