om flytt, olika gym och lära nytt

KMTI
En förkortning lika självklar som receptet på mjölk med tre månaders hållbarhet...
Karlstads Medicinska Tränings Institut, ett gym och en plats som rymmer det mesta.  Där samsas elitidrottare med amputerade, med pensionärer, boxare samt med folk som gärna bor i Indien.
KMTI, det är glädje.  Var morgon står där en trogen skala och väntar på att klockan ska bli 06:30 och att dörren ska låsas upp, om någon försover sig till 06:33 hälsas denne med frasen ”Go midda”

På KMTI tränar Moberg tillsammans med Marie, den ene snart 70 och halvt döv, den andre 20 år yngre med förmågan att aldrig vara tyst.
Där finns Håkan som står på balansbrädan och Sune som slår rekord i sit ups. De flesta kan namnen på varandra och på något vänster  har det skapats ett tryggt litet Community som oroligt flackar med blicken om någon uteblir från morgonträningen mer än två dagar i sträck.
Denna plats är en av Sjödinskans bästa men då kärleken tog henne till Stockholm, blev det till att hitta ett nytt gym.
Friskis och Svettis kändes initialt både friskt, svettigt och nära..sagt och gjort hon anmälde sig frivilligt och blev därmed en del av något väldans stort.

I Stockholm finns fler friskis-lokaler än vad det finns cykelvägar och det kan ju vara bra på flera sätt om man ingen cykel har..Men å andra sidan har fröken inte riktigt lyckas knäcka den sociala koden. 
Det finns inte så många Håkan som står på balansbrädor, inte så omaka träningspar som duon Moberg - Marie och det finns inte heller så mycket insyn i vad e övriga deltagarna gör då de inte spänner sina biceps. 
Ingen informerar här om sin nyinköpta grill, sin planerade resa till Liseberg eller att det är rea på Bergvik…Här är det istället anslagstavlor som förmanar om vad som händer då parfym används fast att det är förbjudet, att folk tar fel skor och att det är bra att torka upp efter sig.
Glädje finns såklart också någonstans men det verkar som att besökarna här, lite stänger in sin lyckokänsla istället för att förmedla den rakt ut.
Att det är på detta sätt blev Sjödinskan varse då hon häromdagen passade på att gå på spinning. När låten pumpade som högst lössläpptes ett litet lätt ”kom igen” rop från hennes läppar. 
På KMTI skulle det vanliga vara att någon då svarade, ja ja kom igen..

På Friskis resulterade det hela  istället i att ledaren där framme, förvånat vred av musiken och frågade ”va det någon som sa något, mår alla bra?”
Stämningen som följde resulterade vare sig i mer energi eller lyckorus, istället fortsatte klassen med toner till en skiva som man nästan hörde rytmen ifrån..

Så vad har vi lärt oss av det här:

I Stockholm är det trångt och folk har mindre tid
o det måste hinnas med en massa innan man blir gravid

I Stockholm är cykelhjälmen populär
och man tänker mycket på form och säkerheten här

Men inte just i Stockholm fokuseras det på balans
drömfångare o energigivande stenar är mer populära någon annan stans
Inte heller är det så vanligt med prat
som handlar om ingenting, som inte är slipat, skarpt och smart

I Stockholm tränar man på gym
och har en outfit som är stram och grym

Harmoni finns såklart även här
men då handlar det mer om yoga i bastu och mindre om att plocka bär

// vänliga hälsningar från hon som åker rulltrappa på vänster sida ett tag till

Hälsa Calle från mig! utrikesministern vs Sjödin

                         
Att arbeta med kris är ett dynamiskt pussel som ibland inger fler insikter än positiva utsikter. Det finns en hel del hjältar på vår jord och Sjödinskan har förmånen att arbeta med några av dessa. Tillsammans med sin kollega åkte hon nyligen till Jordanien för att följa upp Sveriges operativa arbete inom den humanitära sfären. Den medföljande parhästen har fler expertkunskaper som sjödinskan dock inte besitter. Exempel på detta är att i rätt tid smörja in sin näsa, göra scheman med utsatta tider, stryka barns pärlplattor som föreställer flaggor samt att ta med nystrukna pärlplattor som ser ut som flaggor till sin kollega. Utöver detta är hon även expert på HR frågor vilket var passande då resan till Jordaninen handlade om uppföljning av personal samt vägen framåt.

Efter att ha besökt så väl flyktingcamper som olika FN kontor och imponerats av de insatser som görs till förmån för att möta flyktingströmmarna från Syrien, var det dags att delta på uppmärksammandet av ”The refugees day” Flyktingorganet UNHCR anordnade inte en hyllning (näe det skulle kännas konstigt) utan en uppmuntrande afton för att visa tacksamhet och för att bringa ljus över syrienkrisen och de behov som finns.

Inte nog med detta hade den mycket starka men ack så slanka filuren Angelina Jolie medverkat under dagen för att på så sätt berätta för den kakan av mänskligheten som intar sitt nyhetsflöde från typ Hänt extra  om hur situationen ser ut i Jordanien. Hennes engagemang är bra men om hon åt lite mera kyckling och mindre grapefrukt så skulle hon få ännu mera kött på benen..

Nog om det, ett sidospår.

Något som däremot helt spårade ur var Sjödinskans stund i kändisljuset. Under ceremonin var det flera viktiga män som höll en hel del enastående tal. En av dem var Norges utrikesminister. Han talade med en stämma så stark och äkta, det var inte enbart roseninlindade tacktack som förmedlades utan också en uppmaning till FN att kringgå låsningen i säkerhetsrådet. Det kändes mycket bra att som skandinav stå där och lyssna på detta brandtal.

Efter avslutat tal, kände såväl Sjödinskan som hennes HR hälft att det skulle vara på sin plats att peppa utrikesministern och tacka för hans insats. Sagt och gjort, de båda stegade fram och fick lite hjälp på traven för att fånga ministerns uppmärksamhet. Väl handskakande flöt allt som en dans. Den ständige pressekreteraren Frode såg mycket lycklig ut när någon ville prata med honom och inte enbart ministern, varpå denne man berättade att de var i färd med att knyta ihop dagens säck då ett flygplan väntade dem.

Utrikesministern berättade att han inom snar framtid skulle träffa Sveriges motsvarighet till sig själv och att han då även tänkte passa på att berätta för honom om vårt möte samt vad bra Sverige är på att stötta FN i Jordanien.

-Vad fint att höra, svarade Sjödinskan

-Hälsa Calle från mig, hälsa från Emma

-Jaja, jo de kommer ja te o Hälse Carl!

Efter detta återgick Sjödinskan och hennes vän till de övriga kamraterna på plats.

Lite senare gick hela delegationen mot gruppen människor där Sjödinskan stod. En man sträcker då fram handen mot henne samtidigt som pressekreterare Frode stod bakom.

Helt resolut tar den surrande humlan till orda och utbrister- ha en go tur nu o ta hand om dig!

Mannen såg något förvirrad ut, släppte handen och nickade för att sedan gå vidare en aning trevande.
Där och då visste inte Sjödinskan att hon hade blandat ihop Norges utrikesminister med UNHCR:s egen high commissioner

 

Så vad lärde vi oss av det här:

Vi ska över Sveriges humanitära support vara glada

Ty de gör mer nytta än cocos i en pinacolada

I sanningens namn är stolthet rätta ordet

Då sekonderade arbetar för mat, skydd och trygghet runt bordet

Det där med kändisspotting är en gren

Där Sjödinskan står sig riktigt klen

Norges utrikesminister pratar så vi förstår

Undrar om en hälsning tillbaka från Calle är det författaren får?

..o fram o vrid bak...

Yngve är en man som gillar bugg.

Han har en uppsättning av det mesta..skor, mikrofon, danssalar men framförallt så har han en hel parad av slogans..

När det vankades jubileum av Yngves dansskola för säkert 100 år sedan då Sjödinskan i egen hög person snurrade runt och gjorde karusellen, fick Yngves alla betalande medlemmar rösta på det bästaste förslaget till klämkäck text..( 

Den vinnande raden löd -          Att dansa är bra…att dansa bra är bättre!

För några dagar sedan började tankarna hos humlan att gå baklänges, detta fenomen kan även beskrivas utifrån synonymerna eftertanke eller nostalgi..

Hon satt där och var nostalgisk lillgumman, hon som med åren hade blivit stor och på vägen fått jorden att snurra genom andra saker än bugg, exempelvis genom  intag av sportdryck eller åkband från Liseberg.

Det var i eftertankens töcken som hennes innovativa del i hjärnan vaknade till liv varpå en stark känsla förankrades över behovet av en slogan att här och nu att hänga upp sig på och leva efter..

att andas är bra...att andas bra är bättre

Yngve hade i sina glansdagar inte alltid så vidare glimmande strategier i utövandet av hans bästaste gren dans . Tänk de stackars barn som blev ofrivilligt uppbjudna för att sedan icke-frivilligt behöva agera uppvisningspartner. Att vara intryckt i Yngves armhåla samtidigt som denne flåsade fram uppmaningen o fram o vrid bak..o fram o vrid bak i takt till musiken näej de var inte veckans höjdare..

Men höjdare av insikter de fanns ändå där..att dansa bra är bättre än att bara dansa.

Atta andas, de är inte enbart en slogan, det är även en instinkt som vi djuriska människor bör komma ihåg.

Just det hade Sjödinskan glömt..men det kom hon på när hon tänkte på Yngve, på barndomen och på bugg..det kändes fint och frikst på flera sätt..

Så vad har vi lärt oss av det här?

Sjödinskan hör till den lyckligt lottade eliten

Som får en arsenal av stöd då hon blir sliten

Ibland går karusellen för fort

O glömskan ställer sig ivägen för det man gjort

Men så kommer en kram från en som förstår

Som har fattat livets turer och hur de går

Minnen från Yngve har en fin melodi

De handlar om glädje o att trampa mitt i

Att dansa och att ta ett redigt andetag

(Inte mikrofonflås utan av ett annat slag)

De är så man får livet att runt i cirklar rocka

Lite som ett ur fast utan klocka..

Sundström, Böjen och spanska nöjen

För exakt två år sedan bestämde sig Humlan och hennes nyvaxade vän att de skulle fara till Barcelona för en återhämtande weekend. Historien om resan blev till en saga som innehöll så väl borttappade barnvagnar som punkteringar, ohändiga Irländare och hotellbokningsnätter i en annan stad långt bort från la Rambla.  Eftersom konceptet ändock löpte väl ut och individerna på strapatsen kom hem, hade det nu blivit dags för en favorit i repris..Detta år var anstormningen enorm, hela 7 individer planerade att åka med på ett nytt äventyr. Dessvärre sjönk antalet deltagare i ungefär samma omfattning som aktiespekulationernas utdelning i Pajala kommun.. till flygplatsen i Karlstad tog sig slutligen tre tappra själar.

De tre karaktärerna innehar egenskaper som i mångt och mycket kompenserar varandras tillkortakommanden. En är faktiskt väldigt kort men det gör ingenting eftersom den andra är slående lång. Ben som inte borde få plats får därmed plats eftersom den lilla inte behöver allt benutrymme..(spartips)

Sedan har vi en i gänget som kan konsten att gå igång, inte bara promenadmässigt utan även vid vissa väl utvalda kommandon..

Ett ord som skapar engagemang utöver det vanliga är ”ekfatslagrad” 

Då detta yppas aktiveras herrns verbala maskineri och det kommer inte att kunna hejdas, absolut inte med hjälp av mat.  Information som då framkommer innehåller en stor portion syra, inte så mycket blommighet men kan innehålla spår av ”brutta naturell…”Den högst rakryggade mannen med det krokiga smeknamnet (Böjen) är en vinkännare utan dess like. Ingen man kan prata om bärighet så som han. Att Sjödinskan gärna smuttar på gudarnas dryck av märket JP är något som bör hållas utanför protokollet..men då kan hon å andra sidan skylla på att det var hennes blinda vän som hade valt flaska…

Böjen och Sjödinskan är ett par, det hindrade inte den tredje resemedlemmen från att få ta del av mänsklig kontakt utöver det vanliga.

Lyckligt lottad blev kamraten slumpmässigt utlottad att genomgå en extraordinär säkerhetskontroll vilket innebar en hel del handhavanden. Nej ingen läsare behöver vara orolig för perversa scener, inte heller över scenarion innehålland försök till insmugglade makrillar i konserv..allt gick lugnt till och ingen blev ledsen.

Ledsen var inte någon i trion en enda gång.

Fraser som ”det går bra nu” avlöstes med hurrarop över hotellrum som såg ut som rymden samt insikt över att fågelbo med svalor är bättre än hem för möss..

Så vad har vi lärt oss av detta?

Ryan air är ett flyg

som har en huvudchef så dryg. 

Man kan baguetten med tomat gnugga

det är dumt att svälja utan att smaka på sin tugga.

Böjen, Sjödinskan och herr Sundström

är likt en sommardröm..

smakrik som ett frodigt fruktfat

fyllt av äpplen och osammanhängande citat..

Till Anna som gjorde rätt men med trasig toalett

Det var så hon ville ha det, fira sin plats i livet där naturen bjuder på berg, berg, berg, lusekofta och isande vind. En plats som påminner människan om dess uppdrag här i världen, att leva.

Så hon tog mod till sig, bjöd in sina vänner som stått henne nära i olika stadier av livet, lät dem fara till den lilla stugan där värmen spirade och kärleken fanns.

Ett socialt experiment sade hennes man, hur ska dessa kvinnor hantera uppgiften att följa med på skidtur, dela stuga och hålla sams?

Vaddå, svarade födelsedagsbarnet som nu inte längre var ett barn utan fyllde lite mer..

Hon hade gjort ALLT för att skapa de bästa förutsättningarna. Köpt keso till de med forbi för kolhydrater, flaggat för mjöl och skaldjursfritt för att undvika allergier samt tilldelat gästerna olika uppgifter beroende på deras kompetens. (köp cigg, skriv något kul)

Utmaningen att dela stuga visade sig vara en smärtfri grej då de flesta agerade storasystrar och diskade innan gaffeln hade nuddat bordet och maten hade ätits färdigt. Några av deltagarna passade då på att ta ett steg tillbaka till soffan, nötskålen och värdsliga samtalsämnen (lata lillsyrran syndromet..)

Det stora orosmolnet i stugan var inte kyla, inte heller berodde det på överpris av snus eller brist på svenska nyheter. Den största utmaningen handlade istället om avträde. En toalett som bränner upp det nedkomna är idealiskt. Att låta 9 kvinnor dela på en sådan anordning visade sig dock vara något annat än luktfritt.

För att ladda innan ”skjut”, krävdes det att ett stort filter placerades i avföringshålet.  Det hela liknade en enorm kaffekokare och när filtret satt som ett smäck var det bara att göra sig en knäck... När uppdraget var slutfört, förmodades locket stängas och knappen för eld behövde sig en puff. Enkla restrektioner men ett omöjligt uppdrag.. att förbränna  innehållet från  9 aktiva krävde en masugn  snarare än en lätt liten cinderella låga. Stoppet var ett faktum och fågelholksgranen utanför förvandlades till ett fält av kväve.

Ut och in sprang det, stugan erbjöd öppen eld och fjälluften utanför påminde ändalyckten om att steget från värme ut till kyla var ”icke långt”.

Så vad har vi lärt oss av detta?

Det är inte fel

Att utmana vänner för sociala spel

Inte kan man ta för givet

Att ens närmaste är stöpta i samma form genom livet

Vissa är starka andra tänker sakta

En del val styrs av känslor, andra av fakta

Fira livet genom att bjuda sin vän

Till ett naturligt och genuint hem

Det är det finaste att göra..

..det går att en bajsbrännartoalett förstöra..

//Sorry!

Rövhäng och gymdäng

Det där med att åldras det är bara en illusion och handlar om inställning, inget annat. Om skinnet ändock börjar hänga så finns det lösningar utifrån olika aspekter. Något man alltid kan vara säker på är att TV shop har ett par anti-cellulit tights i lager med leveranstid under 20 dagar.  Om man har behov av att puta, finnes det olika typer av spruta men om det handlar om hängig häck, är det bättre att få överflödet väck.. Fina linjer är en del av dig men linjerna KAN förvandlas till rynkor och det vill jag ju inte..Många är de klatschiga meningarna som inlindar oss i tryggheten att vi är högst levande, livsdugliga, starka och fria från hårväxt . Färska och fina, jojo.

Sjödinskan är under 30 år, en aning skadad, plattfot och närsynt, det är inte jätte mycket som på henne hänger men trots ett tillstånd som pastakunniga skulle beskriva som aningens al dente, så finns det områden hos flickebarnet där allt faktiskt inte hänger med..

Det hela uppenbarades i Kramfors kommun på en plats där ca 3 trafikolyckor och två villabränder sker per dygn. Ön är befolkad av kvargätande träningsfantaster som allt som oftast drömmer om att bli brandmän. På den lilla ön i Kramfors bedrivs skolverksamhet i stor utsträckning, ibland hålls där externa kurser och det var därför den glutenintolleranta skribenten befann sig i området. En morgon innan alla hade vaknat passade hon på att leva ut sin oförmåga att sitta still genom ett besök på gymmet.

I sin ensamhet valde hon att förena nytta med nöje genom att välja bort musik mot nyhetsmorgon på tv 4. Adrenalinet kanske inte direkt sprutade när det blev dags för väderprognos, men kunskapen om påvens kommande entré genererade en positiv och samhällsviktig känsla i kroppen. Plötsligt avbröts det hela av två små gossar som gjorde entré. Den ene pojken ställde en fråga med mycket mörkare röst än vad Sjödinskan hade förväntat sig..-Kan jag sätta på den här?

J-a visst, kvittrar den trampande tv-nörden, självklart får ni lyssna på radio om ni vill komma igång.

-Radio?

De två vännerna tittade på varandra med en min som liknade den Carl Bildt brukar använda när någon ställer en fråga om Sudan.

Nä för fan, de är ju ren skit..radio?...ja tror nog Ipod rockar bättre..

Jaha jaaa, jo men självklart..

Tekniken går framåt och det blev Sjödinskan varse om där hon satt på en cykel som alls inte tog henne fram. Det hemska i kråksången var väl inte så mycket att de unga herrarna skapade ett rum utan radioreklam, det var i ärlighetens namn riktigt trivsamt. Det jobbiga bestod  snarare i hennes egen insikt som kom gnagande..man kan sätta IPOD rätt i stereon..

Så vad lärde vi oss av detta?

Det är bra att i samhällsdebatten hänga med

Så att man inte bidrar till en värld som är sned

Men sen vilar också ett ansvar på den tekniska sidan

Så att man inte tror Ipad är något man vallar på skidan

Celluliter är en del av kroppen

Och de genererar icke gropar i knoppen

Men däremot är det av största vikt

Att man håller huvudet friskt

Att man är uppdaterad på flera plan

Inte enbart genom politiska val utan också om LAN.

// Hojhoj från cyber space..

 

 

 

 

Korvtaktik och Vasa-statistik

Att jämföra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med den politiska Alliansen kan i flera avseenden vara olämpligt. Likheterna är inte översvallande nej det är dumt att påstå.

Ett exempel på icke-lika vanor är ämnet lunchaktivitet. Det är få myndighetsanställda på MSB som ställer sig utanför byggnaden och grillar korv över öppen eld för att fira samverkan. Varför det är så beror sannorlikt på att arbetsplatsen består till stor del av experter inom området brand och samverkansforum existerar dessutom ständigt oavsett om det gäller kaffevecka, ras och skred eller mat-intag.

En likhet som dock finns mellan Alliansen och MSB är den demokratiska principen. I båda sfärer ska alla vara med och tycka för att sedan inte alltid gemensamt bestämma. Logiken är solklar liksom resultatlistan i Stefett-Vasan…klar alltså…eller?

Inom myndigheten med det långa namnet finns en förening med ett ännu längre namn, denna förening har en förkortning som innehåller 5 bokstäver och skulle passa in på vågrätt fem om man bytte ut klättermusens förnamn mot föreningens..(vi snackar melodikrysset)  MSBFF

Föreningens motto är roligt och det är ett koncept som brukar gå hem. Apropå att gå hem så var det faktiskt det som hände häromsistens  på Stafett-Vasan..det var en som faktiskt gick hem.

Fyra lag från myndigheten fylldes av tappra deltagare som alla ville vara med och åka. Kollegan Åke ville att alla skulle ha valla medan Sjödinskan hade svårt med det där att vallas in vid växling då den egna entusiasmen över att få vara med gjorde henne en aning vilsen.

Vilse var det flera som var vid växling, inte minst vid den då den ena av medlemmarna inte hittade sin parhäst. Efter att ha svept tillräckligt mycket blåbärssoppa bestämde han sig för att återvända till värmen och stugan istället för att stå där och häcka. Det hela resulterade i ett diskat lag och kalla kamrater som inte var i närheten av  att heta Charlotte (Kallah) Det fina i kråksången är att alla inblandade i soppan är medlemmar i föreningen som förespråkar glädje ..inget  annat.. Sura miner byttes mot välvilliga skämt om hur tankeverksamheten hade gått till där i fållan..

Åter hemma kunde föreningens deltagare stämma in i tesen att korvstoppning vid uppställning inte spelar någon större roll så länge glöden värmer och alla får vara med.

Så vad har vi lärt oss av detta:

Människor gillar att agera i grupp

Medias granskningsarbete sker med lupp

En sak som Sjödinskan ogillar

Är när mediatid går åt till att kritisera hur Annie Lööv grillar

Det finns viktiga saker i vår tid

Så som samhällsproblem och att vara gravid

Något som följer alla dagar av år

Är det faktum som består:

Glädje som inkluderar så väl proffs som amatör

Är koncept som påverkar ens glada humör

//Heja Vasa